Mitt musikskrivande, som pågått sedan unga år, har alltid skett efter två till synes skilda linjer: dels bruksmusik för musikelever och amatörer (ofta med utgångspunkt i folkmusikmaterial), dels konsertmusik för professionella musiker.

I konsertmusiken har jag naturligtvis inte behövt begränsa den tekniska nivån på samma sätt som i undervisningsmusiken, men i båda fallen har jag lagt vikt vid ett gott hantverk och en "spelbarhet". Jag anser att man måste göra konstnärliga överväganden även då man gör en enkel duett för musikelever. Omvänt anser jag inte att det finns något konstnärligt egenvärde i en snårig och komplicerad notbild eller i utstuderade effekter i instrumentens extremområden. 

50-60-talsmodernismen gjorde starkt intryck på mig och influerade tidigt min musik samtidigt som etablerade former från barock och klasscism betydde mycket. Ännu på gamla dagar håller jag fast vid min ungdoms ideal, även om användandet av t ex serieteknik sker på ett ledigare sätt numera. Musikens viktigaste element är melodin, anser jag, och tycker att jag nått fram till en stil som ger möjlighet att kombinera en tonal och harmonisk frihet med starka melodiska inslag och en viss formell stramhet.